Åke donerade sitt föräldrahem

ake.jpg

-Jag är bara glad och tacksam över att ha fått möjligheten att hjälpa så många barn, säger Åke Engelfeldt, som i höstas var i Managua, Nicaragua, för att uppleva ett medicinskt uppdrag tillsammans med Operation Smile.

Att Åke fick följa med på ett uppdrag har sin lite speciella bakgrund. Han har nämligen bidragit på ett otroligt generöst sätt, genom att donera sitt föräldrahem till Operation Smile; en villa, vackert belägen på Frösön utanför Östersund, med utsikt över vattnet. Som ung, i slutet av 60-talet, bodde Åke med sina föräldrar och syskon i huset. Åke flyttade snart ut, men föräldrarna bodde kvar fram till sin död. När båda föräldrarna gått bort bestämde sig Åke för att skänka huset till välgörenhet och Operation Smile är en av två organisationer som ligger honom varmt om hjärtat och som han litar på.

-Jag har sedan tidigare bestämt mig för att skriva in Operation Smile i mitt eget testamente, men så tänkte jag att just huset kunde jag lika gärna donera redan nu, så att det får göra nytta med en gång, berättar Åke, som bor i Göteborg och ändå inte hade tänkt nyttja huset för egen del.

Åke hörde talas om Operation Smile för fyra år sedan när en kusin blev änka och i stället för blommor önskade gåvor till organisationen i samband med makens begravning. Att det paret i sin tur hittat till Operation Smile berodde på att ett barnbarn, adopterat från Kina, var född med läppspalt. 

- För mig känns det positivt att ha hittat ett hjälpprojekt som jag tror på, säger Åke, och berättar att han tyvärr har exempel på hjälporganisationer som gjort honom besviken genom åren.

I somras såldes huset på Frösön och Operation Smile fick ett fint ekonomiskt tillskott, vilket innebär att Åke därmed bidrar till att en hel massa barn nu kan få en operation; ett nytt leende och faktiskt ett helt nytt liv. Åke, som efter ett långt yrkesverksamt liv som skatteintendent numer är pensionär har alltid tyckt om att resa. Därför var han inte sen att nappa när han nu, tack vare sin genererösa donation, erbjöds ett tillfälle att, på egen bekostnad, få följa med på ett uppdrag och se hur Operation Smiles volontärer arbetar ute på fältet.

I november bar det av till Nicaragua och huvudstaden Managua. Språket som talas är spanska, vilket passade Åke bra eftersom det är något han tidigare har studerat. Han kunde därför själv prata med både barn och föräldrar och de lokala volontärerna. Åke är väldigt nöjd med resan och med vad han fick se:

- Allting fungerade verkligen bra; uppdraget kändes mycket välorganiserat och barnen blev väldigt väl omhändertagna.

Under sin tid i Managua fick Åke på nära håll följa en flicka, 16-åriga Ana Leisy, som köade för att få en operation av både läpp- och gomspalt – och som sedan blev utvald att få det. Det är långt ifrån alltid ett barn får en ”kombo”; läpp- och gomspalt åtgärdade vid ett och samma tillfälle. Flickan hade varit på plats redan året innan, men varit så undernärd att hon nekades en operation, eftersom riskerna med narkos då är allt för stora. Föräldrarna hade blivit tillsagda att försöka hjälpa sin flicka att öka i vikt under det kommande året. Något som nu alltså hade lyckats! Åke fick följa Ana Leisys väg in till operationssalen, där ett stopp på vägen är lekterapin. Där förbereder en lekterapeut barnen genom att på ett mycket pedagogiskt sätt förklara och visa vad som väntar dem. Det är också hit plastikkirurgen eller narkosläkaren kommer för att hämta barnen när det är deras tur.

-Jag fick vara med under hela operationen. Det var en väldigt stark upplevelse, säger Åke, och berättar att arbetet vid de olika operationsborden, med medicinska volontärer från olika länder, fungerade väl och att han fascinerades av den skicklige, lokale plastikkirurgen som opererade Ana Leisy.

Men det var inte bara själva operationen som var en upplevelse. Åke berättar att Ana Leisy kommer från mycket fattiga förhållanden och att hennes föräldrar bägge två är analfabeter, som inte ens kan skriva sina egna namn. Det fick bli tumavtryck i de papper som skulle undertecknas på sjukhuset. Trots alla sina tidigare resor var detta något Åke aldrig hade upplevt – och det gjorde starkt intryck på honom. Överhuvudtaget blev han väldigt berörd av familjens öde.

-Jag hade aldrig gissat att flickan var mer än 11-12 år, men hon är tydligen 16. Hon hade gått i skolan en kort tid, men orkade inte gå kvar eftersom hon blev så mobbad, och hon var väldigt blyg och tillbakadragen, förmodligen för att hon är van att bli trakasserad.

Mamman berättade att Ana Leisy har nio syskon, men att några syskon dött i unga år. Av alla barn är Ana Leisy det enda med en ansiktsmissbildning. Dock finns ytterligare ett barn i släkten med spalt, en syssling som faktiskt också fick en operation under uppdraget i Managua.

En annan stark upplevelse på resan var när Åke tillsammans med ett större sällskap besökte ett barnhem som drivs av nunnor. När Åke kom in på gården sprang en hel hop med barn fram till honom, kramade hans ben och skrattade mot honom.

-Det var något av en höjdpunkt faktiskt, säger Åke. Det är möjligt att de valde just mig för att jag kom först in på gården, men kanske är det så att de inte har någon farfar eller morfar.

Det är oerhört fint och rörande att höra hur Åke pratar om hur han har möjlighet att bidra till att ge så många barn en så mycket ljusare framtid och hur han hoppas att fler, framför allt andra i hans situation, kan inspireras till att inkludera Operation Smile i sitt testamente, eller genom att till exempel skänka aktier eller fast egendom. Att Åke kan hjälpa så många barn till ett nytt leende – till ett nytt liv, sammanfattar han så här:

-Jag har inga egna barn, men i stället kan jag vara på plats och vara till nytta för utsatta barn i världen.

Vill du lära dig mer om testamente? Klicka här: Information om testamente

 

 

 

“Varje barn som föds med en ansiktsmissbildning är vårt ansvar. Om vi inte tar hand om det barnet, finns det ingen garanti för att någon annan kommer att göra det.

- Kathy Magee, grundare Operation Smile