Fördomarna kunde ha kostat Deborahs liv

GHA_2005_Ho_114_Deborah Fogor_After_003_web_1.jpg

Deborah är en smart, glad och ivrig tjej på snart fem år. När man pratar med henne märks det inte att hon redan har gått igenom svåra prövningar. När Deborah föddes såg föräldrarna med en gång att hon led av en ansiktsdeformitet. De hade aldrig tidigare sett något liknande – och kände inte till vad det handlade om. De blev förtvivlade.

När vi får ta del av berättelsen om Deborah är det november 2015. Deborahs familj har tagit sig till Operation Smiles uppdrag i Ho, Ghana, i hopp om att flickan ska få en andra operation, den här gången för hennes gomspalt. Det är hennes pappa, Justin, som delar med sig av sin upplevelse av att ha fått en dotter med läpp- och gomspalt. – Ett par timmar efter förlossningen kom min svägerska till sjukhuset för att hälsa på, men när hon fick se flickan sprang hon äcklad ut ur salen, berättar Justin och fortsätter:
– Hon reste hem igen och berättade för alla att jag och min fru hade fått ett gudlöst barn. Hon sa att hon inte stod ut med att titta på Deborah och att det var därför hon sprungit sin väg.

Deborahs mamma, Afere, var förkrossad.
– När jag såg Deborah blev jag otroligt ledsen och bara grät, berättar Afere. Jag grät för att jag hade fött det här barnet.

Samtidigt försökte svägerskan övertyga familjen om att ta med flickan hem till hennes by så skulle hon se till att prästen tog ”hand om saken” genom att avsluta flickans liv. Hon var övertygad om att barnet inte var en vanlig människa. – Jag var väldigt ledsen och orolig över att vi hade fått ett sådant här barn, säger Justin.

Men, när en sjuksköterska på sjukhuset lyckades övertyga föräldrarna om att läpp- och gomspalt i själva verket är en medfödd defekt och dessutom lätt att åtgärda med ett relativt enkelt ingrepp, vände allt. Plötsligt tändes ett hopp för den lilla familjen. De fick stanna på sjukhuset i två veckor medan sköterskan lärde dem hur de skulle ta hand om sin flicka. – Medan vi var kvar på sjukhuset fick vi se en TV-reklam om Operation Smile, säger Justin, och beskriver hur befriande det var att se bilder på andra barn med samma defekt som deras dotter.
– Jag såg före- och efterbilderna och insåg att så där skulle min dotter kunna se ut en vacker dag.

När Operation Smile kom till Ho i Ghana tog sig familjen dit. Deborah gick igenom den läkarundersökning som görs på plats och valdes ut för operation. Några dagar senare var det hennes tur att få, till att börja med, läppen åtgärdad.
– När det blev dags för operation var vi inte ett dugg nervösa. Vi hade ju sett resultatet av andra operationer och visste att hon skulle bli jättefin, säger Afere. Och när vi såg Deborah efteråt blev jag så lycklig! Jag sjöng och sjöng; ”Tack gud och tack Operation Smile…”

Sedan reste familjen tillbaka till sin hemstad, Techiman.
– När vi kom fram var det en kvinna som såg Deborahs lagade läpp och började gråta; en gråt som övergick i ett tjut. Vi försökte trösta henne och frågade varför hon grät så. Hon berättade att hon också fött ett barn med läppspalt, och blivit tillsagd att ha ihjäl barnet ”eftersom han var djävulen själv”. Hon visste inte då att det fanns hjälp att få. Hon hade aldrig hört talas om Operation Smile.

Justin kände att han var tvungen att göra något: Han och Afere bestämde sig för att ta med Deborah till svägerskans by för att bevisa för invånarna där att det går att få hjälp.
– Jag utnyttjade tillfället till att informera människor om vad Operation Smile är och vad de kan göra.
 
Dussintals människor hade samlats för att få en skymt av Deborah. När de såg henne vägrade de först tro att det var samma barn. När de fått se bilder på flickan, före och efter, och när föräldrarna visat ärret, började de förstå hur det faktiskt låg till.
– Jag känner det som min plikt att dela med mig av vår upplevelse till andra familjer. När jag möter någon med samma defekt ger jag dem råd och berättar att allt kommer att ordna sig.

HA_2005_Ho_114_Deborah Fogor_After_007_web_0.jpg

Hela familjen samlad


Justin är nu en av Operation Smiles förespråkare. I april 2015, när organisationen åter var på plats i Ghana, hjälpte han flera familjer i hemregionen att ta sig till uppdraget. Tyvärr fick inget av de barnen hjälp vid det tillfället, för köerna var långa och man hann inte med alla. Inte heller Deborah fick hjälp med den operation hon då fortfarande väntade på; gomspalten.
– Jag sa till dem att inte oroa sig, att Operation Smile kommer tillbaka, säger Justin. Jag sa att Operation Smile vet vad de gör och att de kommer att ta hand om alla. Det var koordinatorn som bad mig förklara för dem som inte fick hjälp den här gången, och jag fick dem att må lite bättre.

I november 2015, ett halvår senare, är Operation Smile på plats igen. Den här gången får Deborah en operation för sin gomspalt. Justin och Afere är till sig av glädje. Justin hoppas att Deborah ska bli läkare när hon blir stor, så att hon kan hjälpa andra. Han vill också framföra en hälsning till alla Operation Smiles läkare:
– Jag vill tacka dem alla. Jag blev lite orolig när jag såg hur många det var som sökte hjälp och hur många det var som inte kunde få hjälp. När Operation Smile har ännu fler som skänker pengar kan de hjälpa ännu fler. Här i Ghana är det väldigt många som behöver hjälp. Det är fortfarande många som kontaktar mig för att fråga om det blir fler tillfällen. Jag säger att det kommer alltid nya tillfällen, att Operation Smile kommer att komma hit många gånger.

Justin är oerhört stolt över Deborah. Han berättar att hon tycker om att läsa och att sjunga. Och så älskar hon att leka med andra barn. Hon gick runt bland patientbostäderna på sjukhusområdet och berättade om Ghanas olika regioner för dem som ville lyssna. På förskolan är hon mycket omtyckt och hon är smart och snabbtänkt och väldigt frågvis.
– I Ghana tror människorna att om man får ett barn med spalt beror det på att det vilar en förbannelse över dig. Ber du om till exempel vatten och mat till ditt barn nekar de dig det.

Justin förklarar att det beror på att man tror att de andra barnen annars ska bli drabbade även de, bara genom att äta i närheten av det ”besatta” barnet. – Det här är en uppfattning som är viktig att jobba med för att kunna ändra.

 


 

 

 

 

“Varje barn som föds med en ansiktsmissbildning är vårt ansvar. Om vi inte tar hand om det barnet, finns det ingen garanti för att någon annan kommer att göra det.

- Kathy Magee, grundare Operation Smile